Rasstandard
Rasstandard

Hemland: England
Ursprungsland: Kina

Bakgrund/Ändamål: I större delen av Ostasien har det sedan urminnes tider funnits en korthårig och trubbnosig liten hund med svansen ringlad över ryggen, den s k happa-hunden. Den är mopsens anfader. Genom Hollands handelsförbindelser med Ostasien kom happa-hundar till Holland, och där blev de snabbt ganska vanliga. Det berättas att en mops slog larm om ett anfall som riktades mot Vilhelm av Oraniens läger och på så sätt eäddade prinsen till livet. Härigenom upphöjdes rasen till huset Oraniens favorithund. En av prinsens efterkommande, Vilhelm III blev år 1688 kung i England och mopsen blev på så sätt hovhund även där. Det är också förutom i Holland huvudsakligen i England, som den moderna mopsen vuxit fram. Mopsen är en livlig, intelligent, egensinnig och charmerande dvärghundras.

Helhetsintryck: Mopsen skall vara avgjort kvadratisk och kompakt byggd, den är "multum in parvo", samlad och proportionerlig med kraftig muskulatur. Till karaktären är den mycket charmig, värdig och intelligent. Den skall ha ett jämnt temperament och vara glad och livlig till sin läggning.

Huvud:

Huvudet skall vara stort och runt, inte äppelhuvud, och utan pannfåra. Nospartiet skall vara kort, trubbigt och kvadratiskt, men inte uppnäst. Tydliga rynkor.

Ögon:
Ögonen skall vara mörka, mycket stora och runda med milt och vaket uttryck, mycket klara, och då hunden är ivrig, fulla av glöd.

Öron: Öronen skall vara tunna, små och mjuka, som svart sammet. De kan bäras på två sätt: a) Rosenöron - små hängöron, med ett veck som för örat bakåt så att öronöppningens hår syns. b) Framåtvikta med främre randen intill kinden och öronspetsarna tätt intill huvudet så att öronmusslan döljs. Den senare örontypen skall föredras.

Bett:
Lätt underbett med bred underkäke där incisiverna sitter i nästan rak linje. Skev käke med tänder och tunga som syns är absolut inte önskvärt.

Hals:
Halsen skall vara kraftig och grov med lågt välvd, muskulös nacke. Halsen skall vara tillräckligt lång för att kunna bära huvudet stolt.

KROPP:

Kroppen skall vara kort och kompakt, bröstkorgen skall vara bred med väl välvda revben. Ryggen skall vara plan, varken karp- eller svankrygg.

Fram och bakben:
Skuldrorna skall vara väi tillbakalagda. Fram- och bakben skall vara mycket kraftiga, parallella och av måttlig längd. Frambenen skall var raka och väl underställda kroppen. Knälederna skall vara välvinklade.

Tassar:
Tassarna får inte vara så långa som hartassar, inte heller så runda som kattassar. Tårna skall vara väl åtskilda och klorna skall vara svarta.

Svans:
Ringlad svans (knorr). Svansen skall vara högt ansatt och så hårt ringlad som möjligt över höften. Dubbelt ringlad svans är i högsta grad önskvärt.

Rörelser:
Framifrån sett skall kroppen höjas och sänkas med frambenen i rak linje från - och väl under skulderpartiet. Tassarna skall vara riktade rakt framåt, varken inåt- eller utåtvridna. Bakbensrörelserna likaledes - varken in- eller utåtvridna. Frambensrörelserna skall vara mycket vägvinnande med långt steg. Bakbensrörelserna skall vara fria med bra påskjut och stor kraft i knäleden. En lätt rullning av bakpartiet är typiskt för rasen.

Päls:
Pälsen skall vara fin, slät, mjuk, kort och glänsande, varken hård eller ullig

Färg:
Silver, aprikos, fawn eller svart. Varje färg skall vara ren och klar så att kontrasterna mellan färg mask och ål tydligt framträder. Tecknen skall vara tydligt markerade. Nospartiet eller masken, öronen, kindfläckarna, romben eller tummärket i pannan och ålen (svart strimma som sträcker sig från nackknölen till svanstippen), skall vara så svarta som möjligt.

Vikt:
Idealvikt 6,3- 8,1 kg.

Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till hundens förtjänster, helhetsintryck och konstitution.